Borkcon

I helgen som var det dags för ännu ett av spelföreningen Borks sommarkonvent som dock var en aning sent i år för att vara sommarkonvent men å andra sidan så var det sommarvärme igen i helgen så det måste ju om inte annat vara ett gott omen.

Hansa Teutonica, min fina röda kedja med handelshus kan ses överst i bilden.

För min del så började konventet på fredagkvällen med ett parti av det utmärkta spelet Hansa Teutonica. Jag börjar bli riktigt förtjust i det nu, helt klart bland de bästa spelen som släppts de senaste åren. Dessutom så tog jag tredje raka vinsten på lika många spelade partier. Den här gången testade jag en helt annan strategi än de två första gångerna jag spelade men det funkade precis lika bra.

Därefter blev det ett parti Tobago som jag spelat två gånger tidigare i år. Det är ett lite mer layback spel att spela mellan tyngre spel och som framförallt har mycket snygga komponenter. Efter detta blev det hemgång.

Tobago och dess mycket fina komponenter.

Lördagen startades med en turnering i tyska brädspel, det var en trekamp med tre typiskt tyska brädspel. Först ut för min del var Thurn and Taxis. Ett av de första spelen som jag köpte när mitt nyfödda brädspelsintresse tog fart för 6-7 år sen. Så jag är rätt familjär med spelet och trodde att jag skulle göra hyfsat ifrån mig där. Men tji fick jag, det började rätt uselt och hamnade rätt tidigt efter, sen var jag tvungen att använda administratören flera gånger. För alla som spelat T&T vet nog att det är inget bra tecken när man behöver ta till den extrema åtgärden. Jag chansade friskt på slutet för att komma tvåa eftersom det bara räknades om man kom etta eller tvåa i sitt parti, men det ville sig inte och jag kom sist i partiet.

Thurn and Taxis, rätt så tidigt i partiet.

En rätt tråkig start med andra ord. Det blev en aning bättre när jag fick spela ett av mina favoritspel, Hacienda. Där kom jag på en andra plats och det var jag nöjd med, det blev ett lite märkligt parti eftersom det drogs friskt med djurkort så tog partiet slutet oväntat snabbt.

Hacienda, det är jag som byggde den fina röda landskedjan.

Sist ut i trekampen var Puerto Rico och då gick det sämre igen. Jag var minst sagt ringrostig eftersom jag aldrig får tillfälle att spela PR nuförtiden, det var nog minst två år sen jag spelade sist. Sen gjorde det ju inte saken bättre att det var en svensk utgåva så man blev förvirrad av alla svenska termer. Så det blev en klar sistaplats igen. Så allt som allt blev det en minst sagt fiaskobetonad turnering för min del men det var iaf kul att få spela lite gamla godingar igen.

Mellan partierna i turneringen hann jag även med att spela ett parti San Juan, kortvarianten av PuertoRico. Jag ägde det för några år sen men sålde det så har inte spelat det på typ tre år. Det var roligt att spela igen och med i boxen låg en expansion med några nya byggnader. Partiet var rätt märkligt då vi alla tre spelare körde med helt olika strategier men alla ändå hamnade på exakt samma poäng.

Mina kort i slutet av vårt parti San Juan.

Efter turneringen så tog jag en välbehövlig matpaus, kände att energin nått botten. Det var kanske inte så konstigt då jag hoppat över lunchen.

Sen fick jag äntligen testa Alien Frontiers. Jag har läst recensionen i Spielbox och har varit riktigt nyfiken på att testa det sen dess. Bara en sådan grej som att alla landområden på månen man koloniserar är döpta efter sci-fi-författare gjorde ju att stämningen höjdes avsevärt, vem vill inte kontrollera t.ex. Herbert Valley? Spelet var riktigt snyggt designat och hade en trevlig och en för mig rätt ny spelmekanik.

Spelplanen i Alien Frontiers i slutet av vårt parti.

Efter detta så blev det ett part i Endeavor, ett spel jag spelade mycket förra året men inte spelat på ett tag. Det var som vanligt mycket underhållande dock gick det bara sådär, gjorde några grova taktiska missar som gjorde att jag kom helt fel i tajmingen.

Konventet avslutades med ett parti A Few Acres of Snow. Det var ett intressant och kul spel fast jag hade lite problem att ta till mig alla regler, det kan ju iof sig ha sin förklaring till att vi började spela vid tretiden på natten. Men mot slutet av partiet så började det lossna lite så det är ett spel jag gärna spelar fler gånger.

A Few Acres of Snow, den del av spelplanen där det var mest action.

Allt som allt ännu ett mycket trevligt konvent i Borks regi. Jag fick en fin mix av lite gamla klassiker med några nya bekantskaper. Det enda som fattades var nog något lite tyngre spel mellan varven men det får bli till nästa gång.

Höstrusk

Nu börjar hösten närma sig och jag har precis blivit föräldraledig. Förutom att passa barn så hoppas jag kunna läsa en massa intressanta och bra böcker. Jag har haft en ordentlig svacka med läsandet på sistone men hoppas nu att man kommer kunna ta lite nya tag. Det brukar ju underlätta när hösten kryper sig på och det blir lite ruskigare ute, då vill man gärna krypa ner under en filt med en kopp té och en god bok. Jag har t.o.m. köpt ett té som heter höstrusk. Jag är redo.

Vad ska då läsas framöver? Jag kommer läsa ut A Dance of Dragons, George R.R. Martins färska femte del i A Song of Ice and Fire. Jag har redan läst ungefär en fjärdedel och den är riktigt bra, gillar verkligen bokserien. Ofta kallas Martin för "american tolkien" vilket jag tycker är totalt missvisande, hans böcker är snarare en fantasyvariant av Dune. Det är mäktiga adelshus som intrigerar och bjuder på allt vad ett klassiskt grekiskt drama har att erbjuda. Så gillar man politiskt rävspel med mycket backstabing så rekommenderar jag verkligen A Song of Ice and Fire. Förväntar man sig däremot en fantasyhistoria a la Tolkien med alver, dvärgar, orker, troll m.m. så är man helt fel ute.

Vid sidan av så läser jag även Going Postal av Terry Pratchett, den började lite trevande men börjar växa efter ungefär 200 sidors läsning.

Vad jag ska läsa efter detta är lite mer öppet. Jag har ju 2-3 böcker av Philip K. Dick liggandes och det var ju ett tag sedan jag läste något med Dick så det kanske blir någon av dem. Sen har jag ju givetvis mitt fortsatta Pratchett-projekt med att läsa alla Discworldböcker i ordning.

Sen så släpps ju äntligen Erik Granströms uppföljare till Svavelvinter, Slaktare Små, i september. Den vill jag självklart läsa men jag måste nog läsa om Svavelvinter först då jag glömt en hel del och antagligen behöver fräscha upp minnet en aning.

Böcker som ligger hett till att läsas under hösten.

Jag har ju dessutom en del andra olästa böcker i bokhyllan som eventuellt kan bli aktuella för läslistan. The Peshawar Lancers av S M Stirling och Byzantum Endures av Michael Moorcock ligger rätt hett till. Sen har jag ju givetvis en massa historieböcker att plöja igenom. Så det finns att läsa.

Ni är självklart välkomna att tipsa mig om fler bra böcker som jag bör läsa, det skadar inte om det är fantasy eller sci-fi eftersom det är mest sådant som jag läser.

Rumble in the Jungle Part II

Senaste helgen så var det dags för ännu ett derby i Lustria i rookiedivisionen i Fury North. Den här gången var det bronsmatch och mitt lag Lizards of the Coast ställdes återigen mot Lustria Lusters. Lagen mötes i seriespelet och det blev ett hårt och blodigt derby som jag lyckades vinna med 1-0.

Lagets stora stjärna bland skinksen, Erk.

Men den här matchen fick en helt annan karaktär, rätt tidigt lyckades Lustria Lusters slå ut flera av mina spelare och fick ett övertag på plan i antal spelare. Jag arbetade hårt med att försöka decimera antalet skinks i Lusters men det ville sig inte med tärningarna. Och med ett konstant övertag i spelare kunde Lusters fortsätta att slå ut mina spelare och fick en enkel promenadseger med 0-2.

In action, det ser ut som undead men det var för att andra coachen glömt sina figurer hemma.

Det kändes trist att förlora bronsmatchen efter en så pass bra säsong som laget ändå gjorde men man veknade lite på slutet av säsongen. Sen är ju Blood Bowl ett tärningsspel och ibland rullar tärningarna verkligen inte ens väg och då är det svårt att åstadkomma något. Det tråkigaste var att det blev lite snålt med SSP till spelarna i matchen så det blev bara en ny skill. Men laget kan iaf trösta sig med att man har mängder med pengar i kassan inför nästa säsong.

Nya Spielbox

Till min stora lycka så dök ett nummer av Spielbox upp igår. Lycka, massa rolig läsning att se fram emot.

Nya numret av Spielbox med klistermärken till Carcassonne-meeples.

Vad innehöll då tidningen? Som vanligt var det många trevliga recensioner som jag inte hunnit läsa ännu men skummade igenom tidiningen och det var en del riktigt intressanta spel som recenserades.

Det var två recensioner på Stefan Felds nya alster Strasbourg och Luna. Stefan Feld är en av de intressantaste speldesignerna just nu så ska bli kul att läsa om de nya spelen. Luna kommer dessutom dyka upp i onlineversion på yucata framöver så kommer få chans att spela det där om inte annat.

Sen var det en recension av Matthias Cramers nya spel, Lancaster. Det är spel som jag också är mycket nyfiken på, gillade Cramers senaste spel Glen More och sen så är temat i Lancaster tilltalande med. Får se om spelmekaniken är lika intressant.

Sen var det en recension på spelet Bangkok Klongs som jag faktiskt spelat en gång på yucata men aldrig riktigt fastnade för.

Sen fick man dessutom klistermärken till sina meeples i Carcassonne. Kul idé men frågan är om det inte blir plotrigt med klistermärken på dem. Men jag ska testa att sätta fast några och se hur det blir.

Wir Tanzen Auf Der Berliner Mauer

Det har varit lite lugnt på musikfronten på sistone. Klubbarna jag brukar dj:a på har haft sommaruppehåll och det släpps lite dåligt med skivor under sommarmånaderna. För att sen inte tala om alla konkurser på festivaler den här sommaren, festival-Sverige har verkligen tunnats ut ordentligt.

Cold War Night Life, ett riktigt guldkorn i skivsamlingen.

Men nu i augusti så börjar iaf skivsläppen komma igång igen. Extra roligt är det att de gamla synthpoplegenderna Rational Youth har gått in i studion igen och börjat göra ny musik. I väntan på det så släpper de dessutom två singlar på fredag med nya mixar från deras klassiska album Cold War Night Life. Den plattan har jag smått lyssnat sönder i mina sena tonår och den ligger mig varmt om hjärtet. Jag gillar verkligen texterna som på ett sådant fantastiskt sett fångar upp en känsla från tiden med kalla kriget i kombination med de sköna Kraftwerk-influerade ljudbilden, helt genialiskt.

Omslaget till nya singeln, grymt snyggt. Bilden från http://www.elektroskull.com

Den mest intressanta av de nya singlarna är utan tvekan Dancing on the Berlin Wall, en av mina favoritspår från Cold War Night Life. Den ska bli riktigt spännande att lyssna på och nostalgifaktorn lär vara hög. Hoppas att herrarna i Rationl Youth sen kan följa upp det hela med en nya platta senare i höst.

Kingsburg

Det blev även denna vecka en trip ner till universitetet och Dragons Dens spelkväll men den här veckan kom jag mer i "vanlig tid", dvs när jag nattat barnen.

Mitt skepp efter första byggfasen.

 När jag kom dit så var det tre olika spelpartier igång men jag hade lite tur och det var en till person som kommit senare så vi körde ett parti Galaxy Trucker i väntan på de andra skulle bli klara. Det börjar bli lite vana att spela ett parti Galaxy Trucker och det går ju lättare med stressmomentet nu. Fast något som bör tilläggas är ju att det skiljer sig en hel del på hur många spelare man är, man har ju alltid lika många brickor att tillgå oavsett om man är två eller fyra spelare och det gör ju en klar skillnad. Det märktes tydligt under förra veckans parti då vi var fyra stycken, då var det klart svårare att få de brickor man vill ha.

Spelbrädet till Kingsburg.

Därefter blev det ett parti Kingsburg, ett spel som jag är hyfsat familjär med då jag spelat det två gånger tidigare. Det är ett rätt ok tärningsspel. Alla slår tre tärningar var och sen så lägger man ut tärningarna på de olika rutorna som matchar värdet på tärningarna, det går även att dela upp tärningarna på fler rutor. Det blir en hel del rävspel eftersom det bara får vara en per ruta. Sen använder man de resurser man får för att bygga en massa byggnader som i sin tur ger fördelar.

I slutet av varje spelrunda, dvs när man slagit sina tärningar tre gånger och samlat och byggt byggnader så möter man en invaderande armé och det gäller att ha tillräckligt med arméer för att besegra hotet, de spelare som inte lyckas med detta får ett straff i form av förstörda byggnader, förlorade resurser eller förlorade victory points. Något man helst vill undvika.

Den sista invaderande arméen i vårt parti, demonerna. De är riktigt hårda. .

Slutställningen på vårt parti, ledaren hamnade på 55 och jag som kom sist hamnade på 29. Rätt stor skillnad.

 En klar nackdel med spelet är ju att det går att ha en hel del tur/otur med tärningarna eftersom det är bättre ju högre man slår och slår man väldigt lågt ofta så brukar det vara svårt att blanda sig i segern. Det märktes rätt tydligt i vårt parti då den som vann rätt tidigt ryckte ifrån oss andra då han slog grymt bra under hela partiet. De har iof sig försökt styra upp det en aning med att ge fördelar till den som "ligger sist", men de mäter detta med den som har minst hus vilket inte riktigt är detsamma som att ligga sist poängmässigt, det beror snarare mer på vilka byggnader man byggt.

Men sammanfattningsvis så är det ett enkelt och rätt så lättsamt spel med en del svåra beslut när det gäller att placera ut sina tärningar. Det är ett spel som är rätt underhållande spel att spela emellanåt men att sträcka sig till att äga det skulle jag nog inte gå i första taget. Det finns bättre spel att ha i samlingen.

Chinatown

Härom veckan fick jag äntligen spela Chinatown för första gången. Det har jag haft liggandes i ca 1,5 år och ett tag ägde jag t.o.m. två exemplar av det. Så det var minst sagt på tiden att jag fick det spelat.

Spelet utspelar sig i just Chinatown i New York. Man spelar kinesiska affärsmän som ska bygga upp affärsverksamheter och bli så lönsamma som möjligt. Den som i slutändan tjänat mest är den som vinner spelet. I princip allt i spelet går att byta till sig från de andra spelarna.

Bild över spelplanen vid slutet av mitt första parti.

Spelet varar i sex rundor där varje runda är ett år. I början av rundan får man ett antal byggkort och affärsverksamhetsbrickor, sen så gäller det bara att friskt försöka förhandla sig till de byggplatser på kartan man vill ha samt de verksamheter man vill ha där. Varje affärsverksamhet har en vis storlek, dvs antal brickor, för att den ska bli färdigställd. Det är då den ger mest avkastning tillbaka till ägaren.

Spelet spelas över sex rundor som motsvarar åren 1965 till 1970.

Vad blev då intrycket efter mitt första parti?

Eftersom jag har nyutgåvan så är den grafiskt väldigt snygg och har tilltalande layout. Men själva spelet och spelmekaniken har jag svårare att uttala mig om. Det var skoj att spela det ska erkännas men jag ställer mig ändå en aning tveksam till spelet. Jag är inte generellt förtjust i spel där man ska byteshandla helt fritt med de andra spelarna och det är ju i princip allt som det här spelet går ut på. Det kändes väl som sagt rätt ok när jag spelade men jag blev inte helt övertygad om att det är ett spel som kommer hålla för mig i längden. Men jag kommer vilja spela det igen för att få lite mer spelintryck och för att skapa mig en bättre uppfattning.

Spelkväll på Dragons Den

I måndags var det i vanlig ordning Dragons Dens spelkväll och jag lyckades komma iväg även denna vecka. Denna gång var jag t.o.m. där när det startade vid kl 18.

Först spelade vi en hemmagjord prototyp till ett rätt så enkelt kortspel. Det handlade om att man var rånarligor och skulle råna banker. Spelet var en typisk filler och höll rätt så hög standard för att vara ett hemmagjort spel.

Därefter fick jag återigen chansen att spela ett parti Galaxy Trucker. Den här gången gick det klart bättre än första gången jag spelade. Jag lyckades få två av tre skepp i mål. En klar förbättring gentemot förra gången då jag bara fick in mitt första skepp i mål. Så det kändes kul att man iaf utvecklats lite men riktigt bra på spelet blir jag nog aldrig, stressmomentent är fortfarande rätt klurigt för mig.

Mitt andra skepp som jag byggde, blev lite stressad på slutet så nedre högra hörnet blev rätt kasst.

Tredje och sista skeppet, det klarade sig t.o.m. utan några som helst skador.

Sista spelet för kvällen blev Hansa Teutonica. Det har jag bara spelat en gång tidigare, på Lincon i år. Även denna gång vann jag och det intressanta var att jag körde med ungefär samma taktik som första gången jag spelade. Jag kontrollerade Göttingen under större delen av spelet så jag fick många poäng när de andra spelarna ville bygga där och få fler actions. Sen kontrollerade jag även Stade, vilket är staden som man måste bygga till om man vill öppna upp fler privilegier. Det visade sig vara en bra kombo att sitta på dem.

Spelplanen precis vid final scoring, jag är faktiskt inte röd utan gul.

Jag gillar Hansa Teutonica, det känns som ett spel som passar mig bra. Det är massa fina träpluppar och massor med olika strategier och valmöjligheter hela tiden. Jag ser fram emot att spela det mer.

Allt som allt en riktigt skoj spelkväll!

Finca

För några dagar sen så hade jag mina föräldrar på besök och fick då äntligen tillfälle att testa mitt senaste tillskott i spelsamlingen, Finca. Ett spel som jag sett fram emot att få spela "på riktigt", jag har nämligen spelat ungefär tio partier på internet så jag är väl bekant med spelet och spelmekaniken.

Spelet går ut på att odla och leverera frukt på ön Mallorca. Det är ett rätt så enkelt familjespel fast samtidigt rätt så klurigt att optimera sina drag och man behöver ha mycket timing och koll på vad de andra spelarna sysslar med.  

Rondellen i Finca.

Spelet använder sig liksom Imperial av en rondell men skiljer sig en hel del i själva mekaniken kring den. I Finca så används rondellen (som symboliserar en propellern på en väderkvarn) till att plocka upp frukten och man får röra sig lika många steg som det står pjäser på den väderkvarnsvinge man rör sig från och får lika mycket frukt som det står pjäser i den vinge man kommer till. Så det blir med andra ord mycket timing och en hel del svåra beslut över vilken pjäs man ska flytta på. Ofta vill man ju flytta flera pjäser och man vill ju dessutom inte skapa bra lägen för sina motståndare.

Spelplanen i Finca.

När man väl samlat på sig lite frukter så gäller det att leverera dem till de olika områderna på kartan och ta de brickor som ligger där. Det låter rätt enkelt men som sagt, det är mycket timing om att vara först så man får den bricka man vill ha och samtidigt optimera så man plockar så mycket frukter som möjligt och gärna så man har majoritet i de olika fruktkategorierna, vilket kan ge en hel del viktiga bonuspoäng.

Det var riktigt kul att spela Finca i brädesversionen för omväxlingens skull och jag ser fram emot att få spela det mer. Jag har även en expansion, Finca: El Razul , till spelet som jag fick i ett nummer av Spielbox. Det ger nog ännu en dimension till spelet.